Min dom
Jag vaknade imorse och undrade vart knölen tagit vägen?! Vart så himla lättad. Det går inte att beskriva. Den är inte ens borta men den har verkligen krympt så jag känner mig som en helt ny människa:D Exakt vad doktorn sa när jag klev in där idag också: "du ser ut att må mycket bättre nu, du ser ut som en helt ny människa". Det kändes jättebra.
Som sagt så är knölen kvar men har krympt rätt bra så jag ska bara fortsätta med antibiotikan i sex dagar eller något sånt, och eftersom den är så pass stark (har självklart fått den högsta doseringen) så orkar jag inte särskilt mycket :/ Och tanken är att jag ska jobba igen på måndag men är jag i samma "tillstånd" som idag så går det inte.
Exempel, jag gick ner till ica för att handla en matlåda (tar fem min), under tiden kanske jag hann vara med om 4 tillfällen då jag kände att nu svimmar jag. Fötterna lixom lättar från marken, jag känner dem inte. BLÄ.Men det ska väl hinna bli bra det med, det är ju endå bara torsdag! Skönt är iaf att jag kan svälja mycket bättre idag:D
Jusste, precis innan Marie skulle hämta mig imorse fick jag ett mms av min älskling, ett blodigt finger!?! Självklart ringer jag upp direkt och han säger lugnt att han ska åka tillbaka till jobbet det var inte så farligt. Vaddå tillbaka till jobbet? Vad har hänt igentligen? Jo han har sågat sig i pekfingret en rätt bra bit, typ till benet, en bit av fingertoppen, så han fick åka till sjukan och fixa det. Men jobbar nu iaf som vanligt.
Att man kan vara så lugn när det hänt en sån sak?! Jag börjar störttjura om jag skär mig på en burk här hemma. Jag lovar. Eller om jag sätter i halsen får jag panik och tjurar som fan. Haha.
Nej jag ska väl försöka få lite hunger och matsug :) Ska sen försöka orka ta bussen till tullinge, hur som helst så ska jag tillbringa natten hos min älskling, äntligen ska vi sova tillsammans igen! mysmysmys.